Det bruna guldet, det ultimata go to-godiset som skänker tidlös njutning i gommar över hela världen. Men hur länge har vi egentligen använd kakaobönan och ätit dess chokladprodukter? Ger chokladen några fler effekter än att stilla våra cravings när sötsuget smäller till?
av 977 
Jovisst, som med nästan alla vardagsvaror i dagens samhälle så har även chokladen en väldigt lång historia. Kakaobönan har använts i åtminstone 3 000 år, främst i Mellanamerika, där bönan värderades så högt att den länge användes som valuta. Det mesta från konsumtionsvaror till skatter kunde betalas med rätt mängd kakaobönor. Länge var det dock fruktköttet som omger bönorna som var det eftertraktade. Till skillnad från idag, då hela bönan torkas och mals ner som en del av processen. Ordet kakao kommer aztekernas cacahuati, som tros ha hämtats från olmek-folkets kakaw.
Bland förmögna och priviligierade azteker förtärdes drycken kallad xocolatl. Namnet ligger till grund för svenskans choklad, engelskans chocolate och så vidare. Drycken framställdes genom att skala och rosta kakaobönor och producera fram en kakaomassa som därefter smaksattes med vanilj och socker. Massan torkades till bollar som revs ner i vatten och dracks. De som hade råd att dricka en valuta tillhörde onekligen den priviligierade eliten, det säger sig själv. Den store Montezuma, en av aztekernas mest fruktade regenter, påstods dricka xocolatl nästan dygnet runt. Och dåtidens monarker betraktades som gudar på jorden, så drycken klassades därför himmelskt högt. Den drack oftast efter middag eller kvällsmat, för att drycken påstods ha afrodisiaka egenskaper.
I augusti 1502 kastade Christofer Columbus ankar utanför Honduras kust. Han var på sin fjärde och sista seglats över Atlanten. Bland allt gods som beslagtogs och senare följde med på hemseglatsen till Europa var en stor last kakaobönor. Columbus hade uppfattat att den lokala befolkningen såg den som oerhört värdefull.
Tillbaka i Spanien visste först varken Columbus eller kungahuset hur bönorna skulle användas: de var ju mest intresserade av guld och skatter från seglatserna västerut. Erövraren Hernán Cortéz hade dock vid en audiens hos ovan nämnde Montezuma förtärt drycken xocolatl, som han därför kunde introducera till det spanska hovet 1519. Därefter dröjde det inte länge innan Spanien skaffade sig ett monopol på kakaoimport.
Via kungahus och högsta societet erövrade kakaon Europa. Chokladdryck dracks 1615 vid vigseln mellan Anna av Österrike och Ludvig XIII av Frankrike. Som livsmedel blev kakaon allt vanligare i de översta samhällsklasserna, medan det fortfarande var obekant för fattiga medborgare. Under 1600-talet blev så kallade chokladhus populära i Europa, som började konkurrera med klassiska kaffehus.
I dessa chokladhus dracks olika chokladdrycker, som även i Europa ansågs vara afrodisiaka och allmänt stärka hälsan. Frankrike hämtade bönor från sina kolonier och långsamt började choklad konkurrera på allvar med te och kaffe. Genom detta började chokladen långsamt sippra neråt i samhällsklasserna, så även människor under furstar och hovfolk fick ta del av godsakerna.
Metoderna för chokladdrycksframställning utvecklades ständigt. Länder i Europa tävlade i princip för att se vem som kunde få fram den godaste chokladdrycken. Det var dock fortfarande dryck som framställdes av kakao och var så ända fram till 1847. Då tog det Bristol-baserade företaget Joseph Fry & Sons fram den första riktiga chokladkakan, vilket blev startskott för choklad som godis. Med Nestlés uppfinning torrmjölk kunde den kombineras med choklad, och vips så var även mjölkchokladen född.
I Sverige startades den första fabrikstillverkningen av chokladkakor och praliner av Cloetta 1872, 1895 grundades norska Freja som är moderbolag till Marabou och vid samma tid började The Hershey Company sälja chokladkakor i USA. Sedan dess är choklad en del av vår vardag, med otaliga varianter, smaksättningar och variationer.
Underskatta aldrig måttlighet. Svenska språkets ”lagom” är träffande mer ofta än man kan tro. Särskilt när det gäller hälsoeffekter av choklad, så som vi ser på det idag. Genom åren har kakaon tillskrivits en mängs hälsogörande effekter. Nog för att det finns en stor tillfredställelse att frossa i sig en halv påse eller en stor chokladkaka: men det är knappast en mirakelkur som botar allt från hösnuva till hälsporre. Där är ordet lagom perfekt som ordinering. Det finns studier som visar att en lagom konsumtion av choklad ökar chanserna att leva längre. Till skillnad från för hög konsumtion, eller ingen alls. Kakao och choklad innehåller antioxidanter och även mineraler, som järn och magnesium. Under 2000-talet har populariteten ökat för mörk choklad, där många menar att rimliga mängder choklad kan motverka hjärtsjukdomar.
Mörk choklad, vit choklad, schweizisk mjölkchoklad, belgiska praliner eller en Dubbel-Japp: idag hittar du alla chokladvarianter för att stilla sötsuget. Kvalitetsmässigt har Schweiz och Österrike väldigt gott renommé och klassas mycket högt smakmässigt. Världens dyraste choklad är dock italienska Amedei Porcelana, vars kakao kommer från Venezuela och har kallats världens bästa kakao. Deras chokladsorter har funnit flera priser, med chokladkakor som inte sällan kostar 500–600 kronor styck.
Lyckligtvis behöver du inte gå längre än närmsta mataffär, välsorterade apotek eller hälsokostaffär för att hitta ett brett utbud som stillar vardagssuget eller sätter guldkant på lördagsgodiset. Och våga unna dig, eftersom lagom många rutor på chokladkakan som synes kan vara bra för hälsan!
