Hisnande g-krafter: Vi reder ut begreppet!

Alla bergochdalbanefantaster, studsmattehoppare och stridspiloter vet vad vi pratar om. I dessa upplevelser utsätts du både för negativa och positiva g-krafter. Krafter som får dina kinder att dras nedåt, din kropp att kännas tyngre än normalt eller att du svävar i tyngdlöshet.

Vad är egentligen g-kraft?

Enkelt förklarat är g-kraft, eller accelerationskraft, är en benämning på de belastningar som en person eller föremål utsätts för vid acceleration. Exempel på detta kan vara när du sätter plattan i mattan på den nya sportbilen eller när planet är på väg att lyfta. G:et står för tyngdaccelerationen, det vill säga hastigheten hos ett föremål som faller fritt. Hos oss här på jorden ligger medelvärdet för g på 9,8 m/s². Det innebär att en sak som faller ökar sin hastighet med cirka 10m/s varje sekund.

Jordens dragningskraft motsvarar 1 g. För att räkna ut kraften i kilo när något utsätts för g-krafter, tar du vikten på personen eller föremålet gånger antalet g.

Men utan att försvinna alltför långt in i fysikboken så är g-krafter ett begrepp som används för att mäta det som upplevs när exempelvis ett flygplan gör en brant sväng, en dragsterbil accelererar eller berg- och dalbanan susar fram längs rälsen.

Vad innebär det då?

Jo, för att ta överskådligt exempel. Tänk dig att du är en jäkligt vass Formel 1-förare som väger 80 kilo med utrustning och hjälm. När du gasar upp till 200 km/h på fem sekunder utsätts din kropp för 2,5 g, vid starka inbromsningar 4,5 g och i kurvorna upp till 3,5 g. Detta innebär att din kropp i kurvorna trycks i sidled med 280 kilo.

Piece of cake, tänker du – det där lyfter jag på gymmet dagligen. Föreställ dig då att du som F1-förare utsätts för dessa krafter under två timmar i sträck, säsong efter säsong. Du måste med andra ord vara ganska vältränad för att din kropp ska orka med påfrestningarna som uppstår.

Vi vanliga bilförare får nöja oss med g-krafter runt 1 g vid kurvtagning. Skulle vi däremot råka ut för en extrem krasch har g-krafter upp emot 100 g uppmätts. Detta innebär att våra huvuden skulle väga närmare ett ton och våra kroppar som en mindre elefant.

I berg- och dalbanan utsätts vi även för något som kallas negativa g-krafter. Det är de som får våra kroppar att lyfta från sätet och pressas mot byglarna som håller oss fast. Samma negativa belastning får du om du flyger upp och ned eller hänger i knävecken i gympasalen.

Vad händer inuti kroppen?

Det första som händer när kroppen utsätts för g-krafter är att blodtillförseln till näthinnan upphör. Det resulterar i en så kallad ”grey-out” det vill säga att allt blir grått. Fenomenet brukar uppkomma redan runt 3–4 g. Adderar vi ytterligare några krafter stryps blodtillförseln till hjärnan, vi får svårare att röra oss och det perifera och därefter det centrala seendet försvinner. Hörseln är det sista sinnet som kastar in handduken.

Hur många g klarar en människa av?

Hur stora g-krafter våra mänskliga kroppar klarar av beror dels på längden på belastningen och dels på vår position. Ligger vi ned med ryggen mot underlaget klarar vi hela 15 g och på mage cirka 12 g. Om vi däremot sitter ned klarar vi bara omkring 4–5 g under fyra sekunder utan något större påverkan.

Våra kroppar kan klara av belastningar på 10 g i någon hundradels sekund, men om det pågår under längre tid kommer vi att svimma av. G-krafter över 10 kan även leda till permanenta skador och vara dödliga om vi har otur.

Toleransen mot g-krafter varierar stort mellan olika individer. Vissa klarar mer och andra mindre. Racingförare och stridspiloter tränas därför både fysiskt och mentalt för att klara höga påfrestningarna under lång tid. Det finns studier förare som överlevt krascher på upp till 214 g. Stridspiloter har dessutom speciella, åtsittande g-dräkter som förhindrar att blodet rusar upp eller ned i kroppen under stigning eller dykning.